Från hallonbebis till levande knodd

Tuvalisa går omkring så duktigt nu. Hon bär på stora och tunga saker eller släpar runt på dockan. Hon börjar även finna sig i att ha buffliga kläder ute och även gå då. Ibland blir det platt fall på rumpan, för det blir lite ostadigt med alla kläder. Men hon gillar att vara ute!

Hon har börjat säga allt fler ord och härmar ofta en. Även om hon inte riktigt får till ordet så säger hon något som låter liknande. Än sålänge säger hon bara några ord tydligt. Som mamma, pappa, hej, hejdå, Tidde, där, titta dä, vov, muu.
Så pekar hon tydligt med pekfingret på det hon pratar om.
"Inte" säger hon när det är något hon inte vill ha/inte vill göra.
Hon hämtar även vissa saker om man säger åt henne att hämta dom. Som vällingen, nappen, dockan och bilen.
Ser hon en rosa bil på teve så hämtar hon sin rosa bil och säger "Där". Så gör hon med flera av leksakerna. Man märker verkligen att hon tänker och kopplar ihop.

Hon vill allra helst äta själv. Antingen med sin sked eller med händerna. Hon vill inte ha om man föröker mata henne. Då skakar hon bara på huvudet och pekar på något annat hon vill ha, eller tar fram handen och vill ta skeden man håller i.
Hon äter ganska lite. Godast är spagetti som hon surplar i sig, och morgonyoughurten. Kött och fisk är hon inte specillt förtjust i. Kyckling går lite bättre. Det går om det är riktigt små bitar, men hon avstår helst. Korv däremot tycker hon jättemycket om. Godast är de starka kryddkorvarna.
Mjölk dricker hon hur mycket som helst. Det verkligen älskar hon! Även vatten går bra. Smoothies får hon också ibland, både de små köpta och hemmagjorda. (Vi brukar dela på en hemmagjord smoothie och dricka samtidigt ur sugrören. Tycker hon är jättekul. Hon dricker massor då!)
Gröten har hon ratat helt. Ska prova med hemmagjord gröt på mornarna.
Vällingen har aldrig varit en hit, och fortfarande så dricker hon måttligt. Men vi brukar ge henne det på morgonen och på kvällen för att mätta magen lite.

Hon har växt på riktigt bra på sistone. Speciellt hennes fötter. Nu har hon storlek 20 på skor. Hon kan nästan ha 21 och 22 på vinterskorna med sockor i.
På bodys har hon 74. Snart 74/80. På byxorna kan hon fortfarande ha vissa 68or, men vi köper 74 nu. Har de inte ställbar resår i midjan, får jag sy in dom. Hon är väldigt smal.
På tröjor kan hon ha 80 om man viker upp ärmarna lite.
Strumpbyxorna i 74/80 är för långa i benen, men 62/68 är lite för korta. Så där har hon något mellanting.
Strumporna köper vi 19/21 på.
Vinterkläderna har vi i storlekarna 80 och 86. Dom är ganska stora, men bättre det så hon har något att växa i i vinter.

Hon vet precis hur man ska klä på sig. Tar man fram tröjan och ger henne den, försöker hon dra den över huvudet. Strumporna försöker hon sätta på fötterna, samma med skorna. När man håller fram jackan eller vanten sträcker hon fram armen/handen. Hon gillar att släpa omkring på sina kläder. Ibland lägger hon dom i lådan i hallen, eller så tar hon ut allt som finns i lådorna.

Hon hjälper gärna till med tvätten. Tar ur det som ska tvättas ur tvättkorgen. fort ska det gå, så man får vara snabb om man ska hinna sortera det hon slänger ut. Hon hjälper även gärna till att sortera.

Håret hennes har växt mycket. Man kan sätta upp små söta toffsar eller hårspännen nu. Måste nästan göra det, för luggen hennes är så lång att hon knappt ser något. Men vill inte riktigt klippa den ännu.

Hon är så himla gosig, kramig och pussig nu. Man får alltid en kram när man går förbi, och en puss när man tar upp henne i famnen. Hon vill gärna upp i famnen och gosa och krama. Men bara för nån sekund, för sen ska hon ner och leka igen. Men dom små sekunderna är underbara.

Hon pratar väldigt högt och har världens attityd. Säger man åt henne nått hon inte får göra, hutter hon tillbaka och viftar med armarna. Tycker inte alls om att man säger ifrån. I övrigt babblar hon för det mesta. Vissa dagar är man alldeles trött i huvudet när hon lagt sig för natten.
Hon har så mycket att berätta hela tiden. man undrar verkligen vad för spännande hon säger.
Hon är inte blyg för andra barn, utan går fram och pratar med dom. Gärna de större barnen. De röjer på och tycker hon är lite ivägen, men hon bryr sig inte alls. Hon tränger sig före dom i rutchkane-kön och ska åka först även fast dom står i vägen.
Hon är alltid snäll med leksakerna. Så tar ett annat barn en leksak ifrån henne så bryr hon sig inte så värst. Hon hittar något annat att leka med. Hon kan även vara snikig och sno från andra, men hon börjar förstå lite att man inte ska det.

Hon klättrar fortfarande överallt. Försöker ta sig upp där det kan tänkas gå. Hon är inte alls rädd för att ramla, utan klättrar utan farhågor. Ibland ramlar hon ner, men bryr sig inte alls om det. Utan ska snabbt upp där igen och försöka på nytt.

Igår när hon var på väg till sitt rum, gick hon halvvägs sen vände hon och kom tillbaka till vardagsrummet, sträckte ut handen mot mej och tog mej sen i handen så vi gick tillsammans till hennes rum. Hon ville inte gå dit och leka själv! :-)

Tänk att vår lilla skrota är 14 månader nu!