Stolt storasyster

Tuvalisa är en sån stolt storasyster. Hon vill hela tiden ha koll på lille Algot. Vart han är och när han sover och om man har bajsat eller behöver nappen. Hon gosar och pussar på honom. Ibland lite för hårt så han gnyr till. Men hon vill väl.
Ibland kommer även lite svartsjuka fram. När mamma matar eller när pappa gosar. Får hon inte göra som hon vill med honom, o vi säger åt henne, så kan hon bli lite arg och putta på honom och säga "bort". Nån gång har hon även slagit lite på honom. Löst, men ändå.
Hon testade oss, mamma o pappa, första två dagarna om vi fortfarande var på hennes sida. Hon gjorde allt hon inte fick för att se om det var samma regler. Hon ville gosa och sitta i våra knän mest hela tiden.
Nu efter några dagar börjar hon vänja sig vid att även han är här. Att de får dela på vår uppmärksamhet. Tycker ändå hon klarar det riktigt bra.
Hon vill gärna stolt visa honom för besöken. När dom håller i honom går hon fram o pussar på honom, visar lite att det ju är hennes lillebror. Bara så dom vet.

Hon vill gärna gunga han i babysittern. Lite för häftigt oftast, så man får säga åt henne. O då blir hon ju sur för hon inte får göra som hon vill. Hon vill ju bara gunga honom. Så vi funderar nog på en babysitter med låsbart gung.
För hon vill ändå att han ska sitta i babysittern ofta.
Hon har honom gärna i knäet en stund också. bara en liten stund, för det är ju segt o sitta still för länge. Men en stund har hon tid att mysa.

På mornarna kommer hon in och lägger sig mellan oss, bredvid Algot och myser en stund. Pussar på honom och kramas. Ser till så han har nappen i närheten.
Sen springer hon upp tvärpigg och vill även helst att han och mamma eller pappa också ska gå upp på stört.


När jag har Algot i sjalen, så kollar hon till mej hela tiden. O säger "Ajje med", och väntar på ett bekräftande. För han syns ju inte så mycket där i sjalen, så hon måste ju försäkra sig om att han är där.

I syskonvagnen sitter hon ganska nöjt bredvid honom. Hon vill gärna peta och känna på honom mest hela tiden då. Men tycker det funkar helt okej. Går säkert bättre allt eftersom hon får vänja sig. Vi har bara varit ute på en premiärpromenix med dom båda än sålänge.

Ja, hon är allt en stolt storasyster. Hon älskar sin lilla bror. O är så härligt o se hennes kärlek till honom med allt gos och alla pussar o kramar och omtänksamhet! <3
(och även svartsjuka hör ju syskonkärlek till ;-))


Kärlek! <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0